Mikrochip och ID-märkning — lag, pris och hur det fungerar

Vad säger lagen?

I Sverige finns lagkrav på ID-märkning och registrering av både hundar och katter:

• Hundar: Sedan 2001 ska alla hundar vara ID-märkta och registrerade i ett godkänt register senast vid fyra månaders ålder.
• Katter: Sedan 1 januari 2023 ska alla katter som är födda efter 1 januari 2008 vara ID-märkta och registrerade. Kravet gäller katter som är äldre än fyra månader.

Reglerna finns i Jordbruksverkets föreskrifter. Det är djurägarens ansvar att se till att märkning och registrering är gjord — inte uppfödarens.

Hur fungerar ett mikrochip?

Ett mikrochip är en liten transponder — ungefär lika stor som ett riskorn — som injiceras under huden, vanligtvis på vänster sida av halsen. Chipet har inget batteri och sänder ingen signal av sig själv. Det aktiveras bara när en avläsare hålls nära — ungefär som en kontaktlös betalning.

Varje chip har ett unikt 15-siffrigt nummer som kopplas till ägarens kontaktuppgifter i ett register. Om djuret försvinner eller hittas kan veterinärer, polis och djurskyddsorganisationer avläsa chipet och identifiera ägaren.

Gör det ont?

Chipet injiceras med en grövre nål än vid en vanlig spruta, så det kan kännas som ett kort stick. De flesta djur reagerar inte mer än vid en vaccination. Ingen narkos behövs. Det tar ungefär 10 sekunder.

Vad kostar det?

Chipning inklusive registrering i ett godkänt register kostar vanligtvis 400–800 kronor. Om chipningen görs i samband med ett annat besök (till exempel vaccination) kan det bli billigare, eftersom veterinärbesöket redan är betalt.

Registreringsavgiften till registret (till exempel Jordbruksverkets centrala hundregister eller privata register som Svenska Kennelklubben) kan ingå eller tillkomma beroende på klinik.

Var ska djuret registreras?

Hundar registreras i Jordbruksverkets centrala hundregister. Det görs vanligtvis av veterinären vid chipningen, men det är ägarens ansvar att kontrollera att det är gjort.

Katter kan registreras i flera godkända register. De vanligaste är Jordbruksverkets kattregister och Svenska Kennelklubbens register. Vilket register du väljer spelar roll om djuret försvinner — avläsaren söker i alla godkända register, men kontrollera att dina kontaktuppgifter är uppdaterade.

Byta ägare — vad händer med chipet?

Chipet sitter kvar i djuret hela livet — det behöver aldrig bytas. Vid ägarbyte måste registreringen uppdateras med den nya ägarens kontaktuppgifter. Det görs hos det register där djuret är registrerat. Vissa register tar en avgift för ägarbyte.

Kan chipet flytta på sig eller sluta fungera?

Det är ovanligt, men chipet kan i sällsynta fall migrera — flytta sig något under huden. Det ändrar inte funktionen, men det kan göra det svårare att hitta vid avläsning. Veterinären kontrollerar vanligtvis chipets position vid årliga besök.

Chip går mycket sällan sönder. Om det skulle hända sätts ett nytt chip in — det gamla lämnas kvar under huden (det är ofarligt).

Tatuering — räknas det?

Tatuering godkändes som ID-märkning tidigare, men används sällan idag. Tatueringar bleknar med tiden och kan bli svåra att avläsa. Mikrochip är standard sedan många år. Om din hund eller katt har en gammal tatuering men inget chip, kontrollera med din veterinär om en kompletterande chipning behövs.

Sammanfattning

Chipning är ett lagkrav för alla hundar och katter i Sverige. Det kostar 400–800 kronor, tar några sekunder och gör att ditt djur kan identifieras om det försvinner. Be veterinären chipa vid första besöket — de flesta gör det i samband med vaccinationen vid 8–12 veckors ålder. Och viktigast av allt: håll dina kontaktuppgifter i registret uppdaterade.